OSSE-nätverket av frivilliga organisationer i Sverige

Verksamhetsberättelse för år 2003
 

Informationsmöten och seminarier
OSSE-nätverket har under 2003 hållit fyra informationsmöten med representanter för organisationer och organ, varav ett i samband med årsmötet. Dessutom anordnade nätverket ett seminarium som skulle belysa den egna verksamhetens inriktning och målsättning.

Krister Bringéus, nytillträdd ambassadör vid Sveriges ständiga delegation i Wien, informerade den 15 januari om OSCE:s verksamhet och vad som står på organisationens agenda under 2003. Han uppehöll sig främst vid det reformprogram som han utarbetade under sin tid som chef för EP i Stockholm.

Thomas Hammarberg, Olof Palmes internationella Centrum, talade vid OSSE-nätverkets årsmöte den 27 februari. Han betonade att OSSE är en intressant organisation som har en spännande historia. Det började för 30 år sedan när militärblocken i Europa ville åstadkomma något nytt. Sovjetunionen ville ha ett fredsavtal, västmakterna vill få en möjlighet att befästa yttrandefrihet och mänskliga rättigheter och humana värden i kommunistländerna.
I Helsingfors avtalades det om en kontinuerlig förhandlingsordning mellan staterna i Warszawapakten, staterna inom NATO och med de icke blockanslutna staterna i Europa. I det fortsatta arbetet har man främst fokuserat på att förebygga konflikter. Hammarberg ansåg att det finns en vaghet kring OSSE och dess arbete. Prioriteringarna skiftar. En orsak till detta är att OSSE:s permanenta råd i Wien byter ordförandeskap varje år. Ordförandelandets regering vill ofta sätta sin egen prägel på sitt ordförandeår. Ett aktuellt problem är att kampen mot terrorismen medför att åtagandena i fråga om mänskliga rättigheter tonas ned. Detta är allvarligt och måste motarbetas. Ett tredje fråga hänger ihop med relationen till USA. Det finns ett betydande intresse för OSSE:s arbete för mänskliga rättigheter och religionsfrihet inom USA:s kongress, men OSSE är alltför beroende av Bushadministrationens prioritering av terroristbekämpning. Hammarberg efterfrågade ett större samarbete mellan frivilligorganisationerna i MR-arbetet.

Tone Tingsgård, Svenska delegationen i OSSE:s parlamentariska församling, samt ytterligare sex svenska parlamentariker rapporterade den 5 mars från OSCE:s vintermöte i februari i Wien. Mötet hade dominerats av diskussioner om trafficking. Den liberala inställningen till prostitution i många europeiska länder utgör ett problem. En session hade behandlat den aktuella situationen i Irak efter krigsutbrottet. Parlamentarikerna var överens med Nätverket om att OSCE:s viktiga verksamhet borde göras mer känd i Sverige. Tingsgård lovade att verka för mer resurser dels för att ge nätverksmedlemmar möjlighet att följa OSCE:s arbete på fältet, dels för att Nätverket skall kunna utveckla sin informationsverksamhet i Sverige.
 
 

Rolf Ekéus, OSSE HCM, mötte OSSE- nätverket den 12 maj på UD. Ekéus inledde med att tala om OSSEs och sin egen roll. Mycket av verksamheten bygger på erfarenheter från det sönderfallande Jugoslavien i början av 1990-talet. Ekéus har i stället valt att prioritera konfliktförebyggande och konfliktförhindrande initiativ. I Estland och Lettland är språkfrågan nu något dämpad. Ekéus var rätt optimistisk om Baltikum och dess minoritetsproblem. Ekéus betonade att det är angeläget att inte det sker en utbrytning av Kosovo ur Serbien eftersom det skulle kunna inspirera den stora gruppen albaner i Makedonien att göra det samma. Beträffande Tjetjenien noterade Ekéus att olika internationella organ återigen fått möjlighet att besöka området.I Centralasien är relationen spänd mellan Usbekitstan och Turkmenistan. Ansträngda relationer råder också mellan de stora ryskspråkiga minoriteterna och de nya ”stan-staterna”. En oberoende grupp av relativt unga människor har börjat att rapportera  händelser ur det dagliga livet bl a. i Turkmenistan. USA, som länge har verkat för Turkiets intressen, förefaller ha minskat sitt engagemang. De efterföljande frågorna gällde främst konfliktförebyggande eller ­förhindrande åtgärder och systemet med ”Early warning”.

OSSE-nätverkets höstseminarium hölls den 8 november och hade rubriken ”Vad vill vi med OSCE?”. Seminariet omfattade en heldag. Kirsti Kolthoff och Sven Thiberg modererade seminariet. Kirsti Kolthoff inledde med att redovisa OSSE-omådets utsträckning i förhållande till andra internationella organisationer.Ulla Gudmudson, säkerhetspolitisk analytiker, talade över ämnet ”OSCE i den internationella organisationsstrukturen”. Hon gav en skarp bild de internationella och europeiska freds- och säkerhetsorganisationernas framväxt, deras samspel, rollförskjutningar och konkurrens under 1900-talets senare del. Krister Bringéus, OSCE-delegationen i Wien, talade om ”OSCE:s organisation och verksamhet idag”. Han betonade organisationens förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden och på ett kostnadseffektivt sätt verka i konstruktivt fältarbete. En förskjutning av fokus har skett från Balkan till de av terrorism och politiskt sönderfall hårt drabbade Kaukasus och Centralasien.
Två rapporter lämnades från OSCE:s fältmissioner. Anna Westerholm talade om arbetet i Georgien, som domineras av försök att introducera och stärka MR och  stöda och skydda NGOs. Eva Rimsten talade om OSCE-arbetet i Albanien. Insatserna domineras där av åtgärder mot trafficking. Albanien fungerar både som rekryterings- transitland.
Några organisationer hade förberett inlägg. Birgitta Hambraeus talade för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Urban Gibson redovisade ett skriftligt uttalande från Kristna Freds och Sven Thiberg talade för Yrkesgrupperna mot kärnvapen. Den efterföljande diskussionen gällde bland annat hur OSSE-nätverket kan medverka till att OSCE:s betydelsefulla ”småskaliga och flexibla” fältarbete, till exempel mot trafficking, för Mänskliga Rättigheter och demokratiskt polisarbete, blir mer känt i Sverige.

Årsmötet 2003
Vid årsmötet den 27 februari avhandlades, utöver regelstyrda frågor, verksamhetens inriktning och plan för mötesverksamheten resten av året. En rad förslag diskuterades. Ett möte med försvarsminister Leni Björklund var redan under planering, men kom till stånd först 18 februari 2004. Urban Gibson förde fram idén att ordna ett seminarium om att använda OSSE:s arbetsmetoder och beslutsmodell i Mellanöstern-konflikten. Ambassadör Krister Bringeus vid den svenska OSSE-representationen i Wien och den förre svenske ambassadören i Bagdad Henrik Amneus, hade förklarat sig intresserade att delta i ett sådant samtal. Några menade att ett sådant möte borde föregås av ett internt kunskapsseminarium om OSSE. Årsmötet beslutade att om möjligt genomföra båda idéerna under hösten. Kunskapsseminariet
genomfördes den 8 november 2003.
 

Medlemsorganisationer och enskilda abonnenter
Under år 2003 har OSSE-nätverket haft  16 registrerade medlemsorganisationer.
Följande 15 har betalat avgiften på minst 500 kr inför årsmötet 2004:
Amnesty International, Forum Syd, Frivilligorganisationernas fond för MR, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Kristna Fredsrörelsen, Kvinnor för Fred, Olof Palmes Internationella Center,  PeaceQuest International,  S-kvinnor i Stockholm,  Svenska Helsingforskommittén,  Svenska Kyrkan i Sollentuna, Svenska Kyrkans kyrkostyrelse, Sveriges Fredsråd, Sveriges Kristna Råd och Yrkesgrupper mot kärnvapen.
Antalet betalande enskilda abonnenter har varit 16.

Utskick av kallelser och inbjudningar. Information
Medlemsorganisationerna har kunnat anmäla vardera fem adressater som erhållit skriftliga kallelser till kommande möten.  Tillsammans med de betalande abonnenterna c:a 100 brev.
Försändelser har också gått för information om OSSE-nätverkets möten till personal vid UD och RIK jämte de riksdagsledamöter som representerar Sverige i OSSEs parlamentarikerförsamling. I syfte att värva fler medlemsorganisationer och enskilda abonnenter har c:a 90 personer varit anmälda till utskicksregistrets del för inbjudna enskilda deltagare. Total omfattar registret vid årsskiftet c:a 200 adresser.

Kontinuerlig information med e-post till enskilda abonnenter som så önskat har levererats
av ordföranden med pressmeddelanden från OSCE:s kontor i Wien, ODIHR-kontoret i Warszawa och från de 20-talet fältmissioner som OSSE driver. Även information från Internationella Helsingforsfederationen och den amerikanska kongressens OSCE-kommission förmedlas. Denna mailservice har under året nått ett 90-tal svenska adressater.

Administrationsgruppen har låtit utarbeta en 6-sidiginformationsfolder om OSCE och det svenska OSSE-nätverket med en sida som informerar om nätverkets hemsida och de länkar som den erbjuder. LG Ekegärd har utöver medverkan i framtagandet av texterna svarat för lay-out och produktion.

Hemsidan  www.osce-ngo.net
Under året har arbetet med att förbättra hemsidan fortsatt.
En nyhet är länken till ”International Helsinki Federation for Human Rights” i Wien
med en direkt länk till Federationens lista över Helsingforskommittéer i ett 40-tal länder.
Överst på hemsidan finns länkar till aktuella utskick från OSSE-nätverket jämte minnesanteckningar från genomförda möten. Dessutom finns länkar till ett kalendarium med övriga möten som kan intressera OSSE-nätverkets abonnenter bland annat till Utrikespolitiska Institutets verksamhet jämte andra rapporter och pressreleaser. En länk till UD:s hemsida förmedlar regeringens skrivelse till riksdagen om verksamheten i OSSE. Redaktionen har bestått av Lars-Gunnar Ekegärd, Urban Gibson och Anna-Lena Pikas.

Kontakter med internationella och nationella organisationer och organ
UD inbjöd OSSE-nätverket att på UD:s bekostnad sända en observatör till OSCE:s ministerrådsmöte i Maastricht i december. Kirsti Kolthoff fick uppdraget. Hon rapporterade om goda kontakter med andra NGO. Internationella Helsingforsfederationen anordnade ett seminarium parallellt med ministermötet.
 
 
 

Administrationsgruppen
OSSE-nätverkets administrationsgrupp har under året bestått av Urban Gibson, ordförande, Kirsti Kolthoff, vice ordförande, Sven Thiberg, sekreterare, Lars-Gunnar Ekegärd, kassör, Anna-Lena Pikas, webbmaster och Stefan Gaspar. Marja Casparsson har på grund  av nya arbetsuppgifter lämnat gruppen. Gruppen har haft åtta protokollförda möten för planering och uppföljning av nätverkets verksamhet.

Ekonomi
Nätverkets ekonomi redovisas separat i form av bokslut och revisionsberättelse.
 

Stockholm den 17 mars 2004.
 
 

Urban Gibson Kirsti Kolthoff Lars Gunnar Ekegärd
 

Stefan Gaspar Anna-Lena Pikas Sven Thiberg